Med en forskares experimentlusta och en konstnärs kreativitet utvecklade Gabriel Argy-Rousseau glastekniken pâte de verre. Tekniken, som består av en glaspasta som gjuts i formar, har använts sedan antiken, men återupptäcktes under 1800-talet i Frankrike. Argy-Rousseau kom i kontakt med glasframställningen under sin tid på Ècole de Sèvres 1902-06. Studierna varierade stort i ämnen från matematik och kemi till modellering och måleri. Efter examen kallade han sig ingenjörkeramiker.
Joseph Gabriel Rousseau växte upp i en lantbrukarfamilj utanför Chartres, i Beauce i Frankrike. Den lantliga barndomen präglade honom i hans kärlek till naturen. År 1913 gifte han sig med grekiskan Marianne Argyriadès. Han ändrade då sitt namn till Gabriel Argy-Rousseau. Hennes influens i hans konstnärskap syns tydligt i glasens klassiska skepnad med inspiration från antikens Grekland.
Argy-Rousseaus glas i den komplicerade tekniken pâte de verre har rena former med symmetriska mönster och fin färgharmoni. Hans produktion i egen ateljé i Paris under åren 1914-1934 befinner sig mellan tradition och avant-garde i den franska glashistorien. Den sträcker sig från perioden Art Nouveau med motiv ur flora och fauna över i tjugotalets nyklassicism med motiv ur antikens mytologi. Inga glasföremål är exakt likadana eftersom gjutformen endast går att använda en gång.
Vi presenterar på auktionen tio föremål signerade Argy-Rousseau ur en svensk privatsamling och bland dem vasen Garden of the Hesperides ritad 1926. Den visar prov på hans skulpturala förmåga och har en balanserad rytm i dekoren av nymfer som plockar gyllene äpplen för att ge evigt liv. Text Maria Öhman